Behovet av att uppdatera den befintliga trafikstrategin LundaMaTs I fanns, och därför beslutade fullmäktige i december 2004 att arbetet med en uppdaterad och reviderad upplaga skulle börja. Projektet fick namnet LundaMaTs II, och bygger till stora delar på det tidigare dokumentet men vidgar vyerna än mer.

1996 tog man i Lund beslutet att ta fram en trafikplan med miljöanpassning, vilket också skedde parallellt med kommunens Agenda-21-arbete och utformandet av en ny översiktsplan. Trafikplanen fick namnet LundaMaTs, och kom att få mycket stort genomslag i kommunens arbete. Bland de större insatserna är kollektivtrafikstråket Lundalänken, stora mängder cykelbefrämjande åtgärder och mobilitetskontorets verksamhet värda att nämna. Kommunen fick även mottaga statsbidrag (LIP) för arbetet med projeket. Projektet är välkänt i Sverige, och har även gjort sig känt internationellt. Lund har nu tillsammans med den ursprungliga konsulten för LundaMaTs tagit fram en uppdaterad version, som kort och gott fått namnet LundaMaTs II. Målet med uppdateringen var att bredda synen i dokumentet från ett miljöanpassat transportsystem till hållbar utveckling av transportsystemet. Detta med avseende på de tre stora hållbarhetsaspekterna, miljö, ekonomi och den sociala. Det regionala samarbetet har också varit betydande. Dokumentet är uppbyggt enligt följande: ? Inledning ? Visoner och mål. En vision om ett hållbart transportsystem i Lund 2030 formuleras, som sedan är utgångspunkten för resten av dokumentet. ? Beskrivning av projektets handlingsplan. Innehåller brist/behovsanalys, exempel på bra strategier och en förklaring till de sex reformer som är dokumentets huvuddel. ? Ett större kapitel för varje enskilt reformområde, dessa är: o Samhällsplanering o Gångtrafik o Cykeltrafik o Kollektivtrafik o Biltrafik o Verksamheters transporter ? Påverkansåtgärder behandlas (mobility management). ? Ledningssystemet. Till skillnad från de flesta andra städers trafikstrategier, som har nått v.1 av strategin har LundaMaTs 2 styrkan i att arbetet redan har varit igång ett antal år. Befintligt ledningssystem beskrivs, och förslag till reform ges. ? Sammanställning och kommentarer. Ett ytterligare dokument finns också tillgängligt, en kortversion av LundaMaTs II. Detta är en positiv del i förankringsprocessen, då en trafikstrategi ofta till sin natur är alltför abstrakt och omfattande för läsare som inte arbetar direkt med ämnet. Det är av stor vikt att snabbt kunna sätta sig in i området. Då LundaMaTs skapades under 1990-talet fanns ännu inte TRAST tillgänglig. Många kommuner har inspirerats till att skapa en trafikstrategi som följd av TRAST, då det rekommenderas där. I arbetet med LundaMaTs II har man låtit sig inspireras av TRAST, men framförallt sett till att utveckla och ytterligare modernisera ett redan framgångsrikt koncept.