Exempelbanken
TRAST - Stadsutveckling i Norrköping

Trafikplan
Trafikplan
Trafikplan

ID-nummer: 090322E3435
Kommun: Norrköping
År: 2000
Kontaktpersoner: Anna Larsson
Ingress

Senare tidens utveckling av Norrköpings stadskärna kan delas in i tre faser omvandlingen av Industrilandskapet, Det stora lyftet upprustning av Drottninggatan och nu stadsförnyelseprojektet Vid Strömmen som syftar till att stärka Norrköpings varumärke som en modern parkstad vid vatten. Stadsutvecklingen i Norrköping har präglats av ett målmedvetet arbete att ta tillvara stadens identitet och uttryck och att prioritera kollektivtrafiken.

Beskrivning

Omvandlingen av Industrilandskapet utgör startskottet för den nutida stadsutvecklingen av Norrköpings innerstad. Industrilandskapet består av industribyggnader från förra sekelskiftet. Området dominerades av verksamheter fram till 1960 1970-talet var främst textil- och pappersindustri och kom att förfalla när verksamheter lades ner och omlokaliserades. Sedan tidigt 80-tal har byggnaderna renoverats området inhyser nu bland annat Linköpings universitet, teknikutvecklingsföretag, kongress- och konserthall och muséeverksamhet. Industrilandskapet är ett av de främsta kännetecknen för den omvandling och utveckling som Norrköping genomgått i sin helhet, från tung industristad till en mera kunskapsintensiv företagsstruktur. Då handelsplatsen i Ingelsta utvecklades i början av 90-talet upplevde stadens cityhandel konkurrens. Kommunen tillsammans med fastighetsägare och näringsidkare startade därför ett samarbete i syfte att öka attraktiviteten för cityhandeln Det stora lyftet.Det stora lyftet innefattade huvudsakligen upprustning av stadens huvudgata för handel, Drottninggatan. Åtgärderna innebar bl.a. att busstrafiken flyttades till en parallellgata, och den dubbelspåriga spårvägen ersattes med enkelspårig. Med dessa förändringar skapades ett levande gaturum med bibehållen kollektivtrafik och ökad framkomlighet för gångtrafikanter och möjligheter för restaurangverksamhet på trottoaren. I Norrköping har stadsutvecklingen drivits utan centrumorganisation som representerar näringsidkare och liknande. Kontakterna har istället skötts mer informellt, mellan fastighetsägarna själva, och mellan kommunen. Detta har lett till korta beslutsvägar, vilket i högsta grad berör de vanligt förekommande samfinansieringslösningarna på denna typ av problem. Ytterligare åtgärder har sedan genomförts för att stärka cityhandeln. Trots frånvaron av en samordnande centrumorganisation har de tre galleriorna sedan år 2000 enats om gemensamma öppettider, söndagsöppet och gemensamma marknadsföringsåtgärder under benämningen Norrköping City. Som senaste större stadsutvecklingsprojekt märks Vid Strömmen ett projekt som konkretiseras genom ett gestaltningsprogram för Norrköpings centrala delar runt Strömmen. Högkvalitativa parkanläggningar och stråk som präglas av god tillgänglighet och trygghet ska stärka Norrköpings varumärke som moderna parkstad vid vatten där olika uterum samverkar. Området som studeras och utvecklas befinner sig mellan citykärnan och resecentrum, utmed Strömmen. Strömmenområdet utgår således en viktig länk som knyter samman resecentrumområdet och citykärnan. Denna länk blir än mer viktigt i och med den framtida höghastighetsjärnvägen Ostlänken som föranlett kommunen att planera för ett nytt resecentrum och en ny stadsdel norr om järnvägen som ska integreras med befintligt stadsliv och innerstadskvarter. Vid Strömmen-projektet har varit en del av Den Goda Staden ett nationellt stadsförnyelseprojekt där de tre kommunerna Norrköping, Jönköping och Uppsala tillsammans med Vägverket, Banverket, Boverket och SKL ingår. Genom deltagandet i projektet Den goda staden har en ledningsgrupp bildats, med företrädare från kommunen och de statliga verken. Gemensamma diskussioner på strategisk nivå har bidragit till mera helhetssyn och samsyn på stadsutvecklingsfrågor mellan de politiska blocken, mellan de olika nämnderna och förvaltningarna och mellan kommunen och de statliga verken. Förändringarna sedan 1990-talet har skett successivt, och med största sannolikhet kommer arbetet inom Den goda staden påverka de framtida arbetssätten. Projekten har tillsammans skapat en ökad helhetssyn hos de lokala beslutsfattarna på hur stad och kommun skall styras.

Skapad av CGI 2016 | Databasinnehåll © Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Riksantikvarieämbetet.