Exempelbanken
Vägarkitektur - Södra infarten i Helsingborg

Trafikplan
Trafikplan
Trafikplan
Trafikplan

ID-nummer: 041012M3007
Kommun: Helsingborg
År: 0
Kontaktpersoner: Rune Mårtensson
Övrig information

Södra infarten till Helsingborg är ett pilotprojekt som fått efterföljare i många andra svenska städer, som t ex Sundsvall och Norrköping. Tanken är att den som kommer in i staden bit för bit ska få klart för sig vad staden har att bjuda och vilken hastighet som är lämplig. Upphovsmännen/kvinnorna kallar resan in i staden "Ett skådespel i sex akter". Fem av de sex "akterna" är utförda. 1. Helsingborgs S, trafikplats i skånskt landskap Trafikanterna börjar sin resa i trafikplats Helsingborg S på väg mot Helsingborgs centrum. Här har terrängen modellerats mellan ramperna. Träddungar av poppel, björk och lönn har planterats för att framhäva det öppna böljande skånska landskapet. En blomsteråker har besåtts med frö hämtade från den skånska floran såsom vallmo och blåklint. Ca 200 lyktstolpar har ersatts med 16 högmaster som belyser trafikplatsen. 2. Från landsbygd genom industriparken Trädridåer som skymde utsikten har gallrats bort för att framhäva industrierna som är typiska för Helsingborg. Samtidigt har nya träd planterats på vägens norra sida. Längs vägen finns 90 cm höga positionsljus med gult sken som leder trafikanten in mot staden. 3. Skogen och utsikten Buskar och sly har rensats bort för att trädens stammar ska bli synliga och karaktär av en ädellövskog skapas. Där infarten svänger runt Landborgen, en höjdrygg genom staden, har den befintliga trädplanteringen gallrats till enstaka träd och man kan nu blicka ut över Öresund och känna dess närhet. 4. Genom förorten längs Landborgen Nu blir trafikanterna varse bostadshus, torn och annat som visar att man närmar sig staden. Den för Helsingborg så karaktäristiska Landborgen ger vägen sin inramning. Här har den täta vegetationen hävdats. Nu kommer den branta terrängen till sin rätt och de höga husen framträder tydligare. Vid Ramlösa trafikplats möter trafikanterna den första bron på infarten. Här är slänterna skålformade för att smälta in i stadsbilden. Skyltar längs vägen har minskats i antal och fått ny utformning. 5. Esplanaden Nu upplever trafikanterna att de är i staden Helsingborg. Korsningen med S Stenbocksgatan har, från en stor trafikljusreglerad korsning, blivit en ellipsformad cirkulationsplats. Vägen har blivit smalare och avgränsas med en 50 cm hög kantsten som också fungerar som en låg bullerskärm. Billisten förstår genom vägens utformning att vägen blivit stadsgata och hastigheten sänks. Den låga belysningen har från trafikplats Elineberg ersatts med "Helsingsborgsstolpar" som placerats i mittskiljeremsan. Många träd som pelarlönn och vanlig lönn kantar resan mot stadens centrum. 6. Boulevarden. Framtidsprojekt som var tänkt att genomföras den dag då järnvägen lagts i tunnel utmed sträckan. För närvarande projekteras dock en fortsättning in mot centrum med byggstart hösten 2001, men med järnvägen kvar i sitt nuvarande läge. Esplanadens utformning med hög kantsten, plantering och belysning förlängs in i denna etapp. De verktyg som har använts för att skapa en säkrare och vackrare väg har varit följande: Vägmärken. Dessa är reducerade i antal och uppsättningen varierar för att passa in i infartens olika karaktärer. Vidare har märkenas layout bearbetats och baksidorna täckts med grå plåtar. Kantstöd. Har ersatt räcken, skiljer trafik och träd åt samt dämpar buller. 50 cm höga. Räcken. Stållineräcken har ersatt befintligt räcke, vilket gör det mindre dominant. Belysning. Högmaster har ersatt befintlig traditionell vägbelysning i ytterområden. Från trafikplats och in mot centrum finns 840 positionsljus placerade utmed vägen. Fasadbelysning av broar. Runt cirkulationen har pålmaster av typ "Spjut" placerats, karaktäristiska för Helsingborg. Utmed esplanaden finns nydesignad stadsbelysning. Växtlighet. Olika åtgärder har utförts på befintlig växtlighet såsom uppstamning, utglesning mm. Kompletteringsplanteringar och stamträdsplanteringar har skett. Den aktuella sträckan av E 4 byggdes under 1960-talet. Arbetet med att förändra infarten initierades våren 1989. Projektstart 1992, infarten invigdes 28 juni 1996. Infarten består av motorväg med trafikplatser som successivt övergår till stadsgata. Väglängd 4,6 km.

Skapad av CGI 2016 | Databasinnehåll © Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Riksantikvarieämbetet.