I Skeppsviks by strax nordost om Umeå var trä det självklara materialet när de gamla broarna behövde restaureras. Skeppsvik har en lång historia när det gäller flottning och utskeppning av trävaror, och har också varit platsen för ett skeppsvarv på 1800-talet. Byn med sin gamla och oregelbundna bebyggelse ligger på en smal åsrygg omsluten av vatten, där inlandsisen satt sin speciella prägel på öarnas form. Vid Sävaråns mynning anlades en 150 meter lång vägbank under tidigt 1900-tal, uppbyggd av huggna granitblock och med öppningar på två ställen. Vägbankarna har restaurerats, och de gamla och utslitna broöverbyggnaderna ersatts med en valvformad bärande konstruktion av limträ. De något välvda brobaneplattorna bärs upp av cirka en meter höga limträbalkar och inramas av kraftigt dimensionerade strävade träräcken. Alltsammans har målats i faluröd färg. Från den cirka 500 meter långa vägsträckan i vilken broarna ingår är utblicken magnifik över havet med Skeppsvikskärgårdens myller av kobbar och skär. I strandzonen mellan vägen och vattnet finns små åtskilda rastplatser. Restaureringen av broarna i Skeppsvik belönades med ett hedersomnämnande i Vackra vägars pris 1997. De två broarna anlades troligen första gången på 1820-talet, och har restaurerats under 1995/1996. De långa stenkistorna som uppfördes 1912-1913 har under 1995 kompletterats med en valvformad bärande brokonstruktion av limträbalkar. Broarna i Skeppsvik är ett samprojekt mellan initiativtagare Vägverket Region Norr, Sävars byamän, Järgrundets vägförening, Umeå kommun och länsstyrelsen i Västerbotten.