Örebro arbetar för tillfället med att ta fram sin första gångstråksplan. Arbetet är i ett skede där planens struktur och innehåll inte är förankrat. Betrakta därför nedanstående text och bilder som arbetsmaterial.

Gångstråksplanen syftar till att binda ihop stadens målpunkter i säkra, trygga och vackra gångförbindelser. Gångstråksplanen skall ligga som beslut för riktlinjer för Örebro stad samt en fortsatt utformning av ett handlingsprogram. Gångstråksplanen har arbetats fram genom samarbete mellan Örebro Stadsbyggnad och Tekniska förvaltningen. I startskedet togs hjälp av föreningen för de oskyddade trafikanterna, FOT, som arbetar för att förbättra miljön för gående. Bland annat gjordes en fallstudie i verkligheten då man gick och kartlade och inventerade ett särskilt stråk för att få en bild av vilka problem som finns för olika grupper i samhället utmed gångstråket. Arbetet kommer att inriktas på generella standardkrav, vad som är betydelsefullt ur trygghetssynpunkt och hur en gångstråksinventering ska gå till på sikt. Örebro kommun skall verka för att: ? minska risken för olycksfall, våld och skadegörelse på cykelvägar, gator och torg. ? minska risken för skador i trafiken. ? centrum skall vara lättillgängligt på de gåendes och cyklandes villkor. ? barn och personer med funktionshinder skall tryggt och enkelt kunna röra sig fritt i närområdet. ? gång- och cykelvägarna skall dras den kortaste vägen och upplevas som säkra, trygga och trivsamma ? för att t ex våga besöka de olika delarna av staden på olika tider av dygnet eller för att våga använda gång och cykelvägarna även när det är mörkt, är det viktigt att den fysiska miljön utformas med omsorg avseende trygghet och säkerhet. ? kommunen måste arbeta för en kraftig minskning av utsläppen till miljön för att nå det miljötillstånd som iljökvalitetsmålen beskriver. ? gång-, cykel- och kollektiva, miljöanpassade transportsystem skall gynnas. Fyra olika standardkravsområden har identifieras; ? framkomlighet och bekvämlighet - målet är att byggnader och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla invånare, oavsett ålder eller handikapp. I detta avsnitt berörs bredder, lutningar, ramper, överbyggnad av gångbana, hinder, separation av gångare och cyklister, övergångsställen, drift och underhåll. ? Hälsa, säkerhet och trygghet: Konfliktpunkter regleras genom fysiska åtgärder så att fotgängares säkerhet garanteras, Hastighetsdämpande åtgärder resp. villkor för gågator resp. gårdsgator behandlas enligt principer angivna i t ex Lugna gatan, Signalreglering bör anpassas till fotgängarnas krav på korta väntetider och tillräckligt lång passagetid, Halkrisker i t. ex trappor minimeras. (Obs. Fastighetsägaren svarar för drift av gångbanan), Fullgod gatubelysning under nattens alla timmar, speciellt bör korsningspunkter belysas. Gångtunnlar och ensliga stråk förbättras, stängs av eller tas bort ur trygghetssynpunkt. ? Stadsrum och stadsmöblering stadsmöblering är viktigt för bekvämligheten och upplevelserna i promenader. Belysning, skyltar, sittplatser, serveringar, trädplanteringar, väderskydd, markbeläggning och utsmyckning med konst berörs. ? Information och vägvisning har en betydande uppgift och det är viktigt att standarden på den information och vägvisning som finns i stadsrummet är enhetlig och funktionell. För att få fram ett lokalt underlag om hur olika grupper uppfattar gångmiljön har en enkät tagits fram som tar upp frågor kring upplevelser i samband med förflyttningar till fots. Enkäten är ej vetenskapligt framtagen. En första provundersökning har gjorts med en skolklass i årskurs 5. Samtliga frågor presenterades med en illustration och svaren utgjordes av en skala på ett till fem. I undersökningen framkom det bl.a. att flickor känner sig mycket otryggare än pojkar i tunnlar och på kvällen då belysningen är dålig. Däremot känner sig varken pojkar eller flickor otrygga vid smala gångbanor där cyklister och gående delar på utrymmet. De tycker också att bänkar är mycket viktiga utmed gångbanorna. Ingen övergriplig inventering av gångstråken i Örebro är genomförd. Vid en inventering bör man ta hänsyn till årstider och tider på dygnet, då gångstråk upplevs olika beroende på ljus och mörker, vinter med snö och halka och sommar med värme och grönska. Inventeringen bör ta hänsyn till olika grupper som barn, äldre och funktionshindrade. För en del stråk kan det vara viktigt att olika grupper deltar i inventeringen och får möjlighet att framföra egna synpunkter. Målet är att gemensamma kriterier utarbetats vid en genomgripande gångstråksinventering Våren 2002 gjordes en inventering av stråket mellan Markbacken och city. Inventering visade bland annat att inventering är ett omfattande jobb och att det är önskvärt att sträckan bör gås såväl dagtid när det är ljust, som kvällstid då det är mörkt. Delar som noterades var den nuvarande situationen, vad som var bra och vad man bör göra något åt för att förbättra framkomligheten och höja upplevelsen utmed stråket. Analysen av brister utmed gångstråket visade att bristerna varierade, men det gällde framför allt skador i beläggningen, växtlighet, smala gångbanor och belysning. Projektet har föreslagit tre stråk som bör studeras utifrån gåendes perspektiv i nästa skede. Stråken har valts ut med tanke på olika attraktionspunkter som city med Stortorget som mittpunkt, där finns service, affärer parker, mötesplats, caféer etc., Örebro Universitet som är en stor arbetsplats, campingplatsen och badet Gustavsvik och turistattraktioner i den fysiska miljön i form av den så kallade Arkitektpromenaden. ? Gustavsvik City ? Universitetet City ? Arkitekturpromenaden Inventeringen bör digitaliseras i GIS och samordnas med eventuell inventering av cykelstråken.