Karlstad formulerade under 1990-talet en trafikplan, som antogs av kommunfullmäktige 1996. Där formulerades mål och åtgärder för hur trafiksystemet skulle utvecklas för att bli mer miljöanpassat, säkert och samtidigt bidra till en trevligare stad. 2005 påbörjade Karlstad, i likhet med många andra städer, arbetet med en trafikstrategi. Den färdiga strategin antogs 2006, och består av en del med mål och visioner, samt en del med åtgärdsplaner.

Under tidigt 1990-tal kom larmrapporter om dålig luftkvalité i centrala Karlstad. Detta föranledde utarbetandet av en miljöanpassad trafikplan som 1996 antogs av ett enigt fullmäktige. Genom publika enkäter uttryckte Karlstadsborna sitt gillande av de åtgärder som trafikplanen föreslagit. En minskning av biltrafiken om drygt 25 % blev ett konkret resultat av planens åtgärder. Information, rådgivning och dialog var viktiga beståndsdelar i den mix av åtgärder som ledde till ett relativt framgångsrikt resultat. Ytterligare delar var satsning på kollektivtrafik och förändringar i den fysiska miljön. KF beslutade 2001 om att arbetet skulle fortsätta, och 2005 togs beslut om att utarbeta en transportstrategi. Den färdiga transportstrategin antogs juni 2006. Transportstrategin, som är framtagen av kommunen med hjälp av Trivector, är indelad i två huvuddelar, där den första berör idéerna och visionerna. Detta konkretiseras i del 2, som mer handlar om åtgärdsplanering. Första delen innehåller tre huvudsektioner: ? Inledningen. Varför behövs strategin, hur ska den användas och hur kan framtiden komma att se ut? ? Vision och mål. En vision för Karlstad 2030 presenteras, där kärnpunkterna för att Karlstad ska uppnå ett hållbart transportsystem formuleras. Kapitlet innehåller även mål baserade på visionen, där man konkretiserar t.ex. vilka värden av CO2-utsläpp som är önskvärda 2030. ? Förutsättningar och utgångspunkter för måluppfyllelse. Karlstads styrkor och svagheter tas upp, perspektivet på stadsbyggnad och regionen finns också med. Hur ledningen skall se ut behandlas också. Andra delen formulerar sex stycken insatsområden, där mer konkreta åtgärder formuleras för att uppnå visionen och målen. Dessa är t.ex.: ? Samhällplanering ? Gångtrafik ? Verksamheters transporter Mobility management och mer konkreta förslag på ledningssystem behandlas också. Mobility management handlar om hur man skall påverka trafikanten för att ändra beteenden, så att dessa går i fas med mål och visioner. Att bryta en gammal bilists vanor kräver mer än att bygga om gatunätet i centrum så att denne får det svårare att komma fram. Detta kan också jämföras med Vägverkets formulerade fyrstegsprincip, där första steget är att påverka beteenden och sista steget är nybyggnation. Arbetet är influerat av TRAST, vilket syns bl.a. i att visionens mål ställs upp i 25 huvudmål, som sorteras in under de av TRAST formulerade sju huvudområdena för stadsplanering, vilka är: ? Centralortens och tätorternas karaktär ? Trafiksystemet ? Trafikens omfattning ? Tillgänglighet ? Trygghet ? Trafiksäkerhet ? Miljö och hälsa Att på detta sätt tydligt ha huvudmål och delmål i strukturer underlättar när man ska uppnå resultat som stämmer med visionerna. Det är enklare att se rätt aspekter i utförandet när även mindre projekt har en tydlig del i ett större sammanhang. En beslutad organisation finns för implementering med utsedda ansvariga och regelbunden uppföljning av handlingsplan och åtgärder sker en gång per år.